Röjningar Det finns mängder av eftersatta röjningar i alla delar av Sverige. Det bör alltså vara möjligt att ta hand om en oröjd yta och göra ett veduttag för att få fart på tillväxten. Detta kan vara lämpligt på eftersatta röjningar som gränsar till att kallas gallring. Man bör göra försiktiga uttag av stamved i röjningar. Att fälla träden och låta dem ligga går bra, men att ta bort alla nedsågade stammar kan vara negativt för den långsiktiga skogstillväxten. Det gäller att lämna mat till de kvarstående träden. Vedhuggning i områden med klena stammar är ineffektivt och blir dyrt. Röj- och vedbehovet får ses som komplement till varandra. De klena röjstammarna som ligger nedsågade blir till nytta för de andra träden och går alltså inte till spillo om de får ligga kvar. Röjning skyndar på tillväxten av grov stamved därför att de kvarstående stammarna får mindre konkurrens.
Gallringar I de flesta kommuner finns också många eftersatta gallringar. De är en god potential att ta ut ved från. De klena stammarna duger inte alltid till massaved, men behöver tas bort. Klena stammar kostar lika mycket att avverka som grova. En lämplig form av vedhuggning kan vara att ta bort de undertryckta stammarna före den riktiga gallringen.
Vid traditionell slutavverkning, och speciellt med småskalig utrustning, kan man utnyttja trädtopparna till ved. Massaved kan vanligen inte vara smalare än 5 cm i topp och nyttjas toppen till ved brukar det bli 2-3 meter långa brännvedsbitar. Likaså träddelar som har röta, krökar eller skador som annars ger avdrag vid leverans till industrin. Uttaget ger små eller inga skador på skogsproduktionen då stamved är den minst energirika delen av trädet. Stort uttag av kvistar och toppar på näringsfattig tallmark kan ge negativ påverkan på skogsproduktionen. Av naturvårdskäl bör man alltid vara speciellt försiktig med uttag av grov lövved från slutavverkning. Grov lövved (död och levande) är en bristvara i skogen och bör sparas.
Nedlagd åkermark Det finns hundratusentals hektar med nedlagd jordbruksmark som slyar igen. Där finns god potential för veduttag. Det är sällan några naturvårdsaspekter som hindrar. Finns några enstaka grova träd kan de sparas. Har du tillgång till igenslyad mark så har du en bra vedhuggning att nyttja.
Kanter och bryn mot jordbruksmark kan sparas I kanten mellan jord- och skogsbruk kan det finnas flera önskemål. Jordbrukaren vill oftast ha bort kantskogen då träden tar upp vatten och solljus vilket ger svagare växt på jorden. Skogsägaren vill istället, kanske av naturvårdsskäl, ha lite tätare skogskant mot jorden. Ibland kan det krävas ett kompromissbeslut även om jord- och skogsbrukaren är samma person. Ett skogsbryn kan kanske ha en övergång till buskar närmast åkern. Bryn brukar anses ha fina naturvärden. Var försiktig med avverkning och försök spara skogsbrynen intakta.
|