|
 >Vedeldning har på sina håll fått dåligt rykte. Troligen beror detta på okunniga vedeldare som eldar i gamla vedpannor eller så kallade kombinationspannor. Gamla pannors konstruktion tillåter inte alltid att elden brinner med tillräckligt hög temperatur, då förbränningsrummet lätt kyls av vattensystemet.
Elden kommer aldrig eller sällan upp i gasförbränningsfasen (se avsnittet de fyra faserna) och avger väldigt mycket tjära samt andra oförbrända kolväten.
När pannan värmt upp vattensystemet, finns risk för kokning och eldaren luras att strypa draget med ännu sämre
förbränning som följd.
Om nu vedeldaren dessutom använder fuktig ved så har vi en riktigt ful miljömarodör i aktion.
En gammal dålig vedpanna är dålig ekonomi. Nyinvesteringen till en bränslesnålare variant lönar sig snabbt.
Överväg också alternativet att köpa en pelletskamin. Det kan löna sig
En liten tröst i eländet är att vedeldning ur miljösynpunkt inte kan jämföras med oljeförbränning. De avgivna ämnena ger samma utslag på en mätare men ger inte riktigt samma skadliga effekt som oljeröken.
Chalmers har undersökt vedrök och skriver att "rökpartiklarnas höga innehåll av antioxidanter gör dem rimligen mycket mindre hälsofarliga än partiklar från trafikens avgaser". Detta gör dock inte att man skall glömma miljöaspekterna.
Svart eller tjärfärgad vedrök är aldrig bra. Dålig eldning gör att ekonomin blir lidande genom stor vedförbrukning.
Brandriskerna blir stora av pyreldning som skapar ständig påfyllning av tjära i skorstenen.
Vid jämförelser av dålig vedeldning med pelletseldning kan resultatet bli att det för en del lönar sig att slänga ut den gamla vedpannan och köpa en pelletsbrännare, oavsett hur billig ved man har.
|
